Min hemkunskapsfröken på högstadiet hette Kerstin.
Hon hade röda tofflor med blommönster på.
Kerstin var en klassisk husmor skulle jag vilja påstå. Hon kunde allt grundläggande vad gällde matlagning, redningar, pajdegar och säkert sjukt många recept på längder.
Det fanns två hemkunskapslärare, det enda jag minns av Bente som den andra läraren hette var att hon en gång insinuerade att jag var tjock. Så jag trivdes med Kerstin även om hon var mer receptslav än inspirerande.
Det svåraste jag visste var redningar. Toppredning och bottenredning. Vad var skillnaden och VARFÖR behövde man dem?
Man jobbade alltid två och två på hemkunskapen, jag vågade aldrig paira-upp med Jennie som jag var lite kär i. Min gamle kompis Krille Bergman däremot jobbade jag ofta med. Det slutade ALLTID med att vi hade sjukt mycket cayennepeppar i maten, om det så lagades köttbullar eller paella.
Iallafall. Jag har lärt mig lite mer om redningar även om jag flunkade på sås-provet.
Här har jag svängt ihop en riktigt schysst och enkel sås. Jag var nära att kalla den för rödgrön röra men jag väntar med det till september 2010.
1 tomat, hackad
1 stor röd paprika, hackad
1/2 buljongtärning
1.5 dl grädde
salt och peppar och lite chili.
Lite färsk timjan, gärna citrontimjan (Tack Babydoll)
1 rågad tsk majsstärkelse
1/2 dl vatten – rör ihop
Fräs grönsakerna med kryddor och buljong. Slå på lite lite vatten. Slå på grädde. Låt puttra några minuter. Slå i majsstärkelse och vatten.
Servera gärna till något och döp det efter en hamnstad. Eller bara till god bandspagetti.
Kerstin, om du läser det här så är du bjuden på middag. Då blir det god sås till.
Min hette också Kerstin, men skulle inte vilja unna henne något annat än… mjältbrand. Lite retro ändå.
Min mamma heter Kerstin. Hon är en ytterst ofrivillig husmor.
Låter utsökt!
Undrar hur många personer receptet är beräknat till?
Min hemkunskapslärare hette f ö Gunnel och hon var fantastisk!
Ser himla mumsigt ut. Finns inte mycket bättre än pasta med en god pastasås!
Haha. 2010. Det var humor =)
Jag tror Kerstin skulle vara stolt om hon träffade dig nu! Själv blir jag nostalgisk när jag tänker på hemkunskapen. Jag tippar att jag är minst 10 år äldre än dig, så på min tid fanns inte cayennepeppar, åtminstone inte i begreppsvärlden. Vad vi hade sjukt mycket av i allting var torkad basilika. Jag kan fortfarande inte lukta på torkad basilika utan att transporteras tillbaka i tiden till den här gudsförgätna platsen med köksinredning där vi hade hemkunskap. På nåt sätt längtade man efter kryddor i det förtorkade rummet. Torkad basilika är ingen god krydda by the way. Nu har jag också övergått till cayenne.
Anja: Tack för att du delade med dig! Tycker också att torkad basilika är sjukt ospännande. Cayennepeppar överdoserade jag på under högstadiet så nu blir det mest färska chilisar
Det var en rolig liten historia 🙂 Jag kommer inte ihåg min hemkunskapsfröken alls… men jag minns att vi hade himla roligt.